För snart tre år sedan lämnade jag en man som utsatte mig för psykiskt våld i tio års tid. Ett helt jävla decennium tillät jag honom att trampa på min själ innan jag fick nog och tillräckligt mycket mod och styrka för att klara av att lämna honom. Då, för snart tre år sedan, var jag både utmattad och trasig.
Ett par månader efter att jag lämnade min plågoande började äntligen poletten att trilla ner - mannen som jag hade offrat tio år på är en dold narcissist! Jag säger inte att han lider av personlighetsstörningen narcissism, för det är en diagnos som enbart en läkare eller en psykolog kan ställa. Men alla personlighetsdragen finns där (egoistisk, noll empati, manipulativ, mytoman, ansåg sig förmer och lite bättre än alla andra, hade humörsvängningar deluxe och betedde sig rent allmänt som Dr Jekyll och Mr Hyde). Enligt Ramani Durvasula, amerikansk professor i psykologi och specialist i ämnet narcissism, så ska man kalla saker vid dess rätta namn och därför kallar jag honom för just ”narcissist”. Men visst, idiot, jävel, äckel, skitstövel och rövhatt passar också fint ;-)
Jag har under loppet av snart tre år kommit en bra bit i min läkning. Men lider fortfarande av flashbacks, mardrömmar och ångest. Fick diagnosen PTSD i somras och står just nu i kö för att få en traumabehandling. Som en sidoeffekt till min PTSD har jag värk i både rygg och nacke. Jag hoppas innerligt att min värk försvinner i takt med att jag bearbetar mitt trauma.
/Sassyfriedkitten
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar